Imorgon, imorgon är det hela tre veckor sen du snacka med mej. jag saknar dej, det gör jag faktiskt. saknar att höra din röst dom gångerna vi pratar i telefon eller liknande och saknar att känna din närhet när vi träffas men framför allt så saknar jag dej! jag tror inte att du läser det här eller jag näst intill vet det men jag fortsätter och skriver endå. tänk hur det kändes att inte skriva varken ''god jul'' eller ''gott nytt år'' till dej. och tänk att snart fyller jag år och jag lovar dej att den dagen kommer suga hårt om du fortfarande inte snackar med mej då. jag tänker inte le en endaste gång till om du aldrig mer kommer att prata med mej för det känns inte värt på något sätt. jag borde tagit chansen medans jag kunde nu är det försent. jävligt mycket försent. jag tänker inte skriva någon extremt lång text här och nu för det räcker med endast en mening , jag älskar dej. tro mej, jag har inte glömt vem du var. för mej, är du allt.