Allting var falskhet från första raden. du ljög. det som svider mest är inte att du ''dissa'' som du trodde och som du sa det. för det som verkligen svider är att du ljög för mej och trodde att det skulle hålla. och att inte veta vad jag ska säga gör inte saken bättre heller. tror du inte att jag vill ha dej i mitt liv eller? tror du inte att du betyder fastän jag försöker att inte visa det? du vet ingenting. det är inte första gången som du sviker och jag vet ärligt inte om det kanske blir bäst att vara ifrån varran vi borde nog inte ge det någon mer chans. förlåt mej, men det här funkar inte. jag tror inte att du någonsin kommer kunna ändra på dej du kommer förbli den personen du är. det går inte att lita på en person som gång på gång bara krossar hjärtan det funkar inte så. jag litade på dej med hela mitt hjärta den här gången som så många ggr förr men det kommer inte hända mer. jag kanske borde lyssnat på vad dom andra sa. dom såg det jag inte såg jag var för blind för att se dina dåliga sidor. kommer du ihåg året 09? du var det bästa som hade hänt mej då och jag älskade dej mest på hela jorden men du har förändrats och jag måste lära mej leva med det. jag förträngde det från början i hopp om att det aldrig skulle komma tillbaka trotts att jag nog borde insett redan då. jag föll för dej då men du tog inte emot. idag står jag upp och du ber om förlåt. jag vet inte vart jag har dej & jag hatar det.