saknaden växer
om jag ska va ärlig så har jag inte tänkt på dej så mycket men det händer
speciellt när jag ligger där i sängen
och känner att något inte stämmer
jag tänker inte fjeska för dej, jag var känslokall
du ringde, du skrev, min vän jag var sämst på allt
men tro mej det blir stress av allt
och nu saknar jag dej mest av allt
jag ångrar att jag inte stannade kvar
min bästavän du gjorde alltid halva min dag
jag som trodde att sverige skulle va bättre än kurdistan
jag drömde bort till ett paradis, vad dum jag va
här uppe är det kallt
inte konstigt att jag på en dag bara glömde bort min kompis
den gemenskap som fanns i vårt land
kommer alltid finnas här, jag är fast i nåt kallt, de är sant


jag kommer ihåg som om det vore igår
alltid vi två då, tiden gjorde det svårt
jag önskar att jag kunde stannat
men livet är svårt, saltat av fördommar
brukar alltid tänka på dej när jag väl mår bra
och saknaden svider som skärsår ja
borde stannat kvar där på hemmaplan
men kunde inte klara mej utan min enda far
jag var liten, ville att det skulle kännas bra
kanske svårt att tro men det var mitt enda val
kommer ihåg tiden, då var livet vårt
vi tog din pappas bil då vi var tio år
och vi åkte dit vi skulle och gjorde det vi ville
hur ska jag kunna klara mej när jag har dessa minnen
hur ska jag kunna vara glad när allting bah försvinner
och lämnar kvar tårar som bara rinner på bilder


kommer du ihåg när jag lekte poet
och du kanske undrar hur blev det med det
nu för tiden är jag känd och jag lever med det
men alltid glad, varje gång jag ler blir det fel
och jag vet inte vad som saknas
jag antar att jag borde dra tillbaka
men jag vet att om vi ses igen
så kommer vi aldrig skiljas mer min vän.

♥♥♥